.

Hemma är dalahästar. Dalahästar är hemma. Innerst inne i hjärtat är Dalarna fortfarande det riktiga hemmet. Och nu har jag kommit hem. Det är faktiskt väldigt skönt. Har längtat en hel del de senaste dagarna. Tro nu inte att jag inte trivs i Uppis, för det gör jag! Fruktansvärt mycket till och med. Men Dalarna är fortfarande hemmet man kommer hem till. Uppis är hemmet man åker tillbaka till. Förstår ni? Men för att känna mig hemma "på riktigt" i Uppis också så har jag ju tagit med mig mina dalahästar. En dalkulla kan inte leva utan sina dalahästar. Man blir väldigt dalahästig när man flyttar har jag märkt (både på mig själv och mina systrar). Funderar på att skapa en grupp på facebook som heter något i stil med: vi som för evigt hjärtar dalahästen. Vad tror ni, kan det bli en hit?!

Jag och mina dalahästar i Uppis